Hinweis: Synkope: ve ausgefallen (Perfekt: -aver- → -ar-, -ever- → -er-).
Kurzübersicht
Aufstellung aller Formen
Präsens Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropio
|
|
| 2. Person Singular |
appropias
|
|
| 3. Person Singular |
appropiat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiatis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropior
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaris appropiare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiantur
|
|
Präsens Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiem
|
|
| 2. Person Singular |
appropies
|
|
| 3. Person Singular |
appropiet
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropietis
|
|
| 3. Person Plural |
appropient
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropier
|
|
| 2. Person Singular |
appropieris appropiere
|
|
| 3. Person Singular |
appropietur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiemini
|
|
| 3. Person Plural |
appropientur
|
|
Imperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabam
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabas
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabatis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabar
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabaris appropiabare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabantur
|
|
Imperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiares
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaret
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaretis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarent
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarer
|
|
| 2. Person Singular |
appropiareris appropiarere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaretur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaremini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarentur
|
|
Futur I
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabo
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabunt
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabor
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaberis appropiabere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabitur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabimini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabuntur
|
|
Perfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavi
|
|
| 2. Person Singular |
appropiavisti
|
|
| 3. Person Singular |
appropiavit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiavimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiavistis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverunt appropiavere
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sum
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus es
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus est
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati sumus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati estis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sunt
|
|
Perfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaverim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus sis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus sit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati simus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati sitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sint
|
|
Plusquamperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaveram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaveramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus eram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati eramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erant
|
|
Plusquamperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavissem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiavisses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiavisset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiavissemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiavissetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiavissent
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus essem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus esses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus esset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati essemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati essetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati essent
|
|
Futur II
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus ero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati erimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erunt
|
|
Infinite
| |
Aktiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiare
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiavisse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiaturum esse
|
|
| |
Passiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiari appropiarier
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiatum esse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiatum iri
|
|
Imperative
Imperativ I
| |
Latein |
Deutsch |
| 2. Person Singular |
appropia
|
! |
| 2. Person Plural |
appropiate
|
! |
Imperativ II
| |
Latein |
| 2. Person Singular |
appropiato
|
| 3. Person Singular |
appropiato
|
| 2. Person Plural |
appropiatote
|
| 3. Person Plural |
appropianto
|
Gerundium
| |
Latein |
Deutsch |
| Nominativ |
appropiare
|
|
| Genitiv |
appropiandi
|
|
| Dativ |
appropiando
|
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
|
| Ablativ |
appropiando
|
|
| Vokativ |
appropiande
|
|
Gerundivum
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiandus
|
appropianda
|
appropiandum
|
| Genitiv |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropiandi
|
| Dativ |
appropiando
|
appropiandae
|
appropiando
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
appropiandam
|
appropiandum
|
| Ablativ |
appropiando
|
appropianda
|
appropiando
|
| Vokativ |
appropiande
|
appropianda
|
appropiandum
|
Plural
| Nominativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
| Genitiv |
appropiandorum
|
appropiandarum
|
appropiandorum
|
| Dativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Akkusativ |
appropiandos
|
appropiandas
|
appropianda
|
| Ablativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Vokativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
Partizipien
Gleichzeitigkeit (Partizip Präsens Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
| Genitiv |
appropiantis
|
appropiantis
|
appropiantis
|
| Dativ |
appropianti
|
appropianti
|
appropianti
|
| Akkusativ |
appropiantem
|
appropiantem
|
appropians
|
| Ablativ |
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
| Vokativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
Plural
| Nominativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Genitiv |
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
| Dativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Akkusativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Ablativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Vokativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
Vorzeitigkeit (Partizip Perfekt Passiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiatus
|
appropiata
|
appropiatum
|
| Genitiv |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiati
|
| Dativ |
appropiato
|
appropiatae
|
appropiato
|
| Akkusativ |
appropiatum
|
appropiatam
|
appropiatum
|
| Ablativ |
appropiato
|
appropiata
|
appropiato
|
| Vokativ |
appropiate
|
appropiata
|
appropiatum
|
Plural
| Nominativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
| Genitiv |
appropiatorum
|
appropiatarum
|
appropiatorum
|
| Dativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Akkusativ |
appropiatos
|
appropiatas
|
appropiata
|
| Ablativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Vokativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
Nachzeitigkeit (Partizip Futur Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiaturus
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
| Genitiv |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiaturi
|
| Dativ |
appropiaturo
|
appropiaturae
|
appropiaturo
|
| Akkusativ |
appropiaturum
|
appropiaturam
|
appropiaturum
|
| Ablativ |
appropiaturo
|
appropiatura
|
appropiaturo
|
| Vokativ |
appropiature
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
Plural
| Nominativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
| Genitiv |
appropiaturorum
|
appropiaturarum
|
appropiaturorum
|
| Dativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Akkusativ |
appropiaturos
|
appropiaturas
|
appropiatura
|
| Ablativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Vokativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
Supina
| Supin I |
Supin II |
appropiatum
|
appropiatu
|
Präsens Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropio
|
ich komme nahe |
| 2. Person Singular |
appropias
|
du kommst nahe |
| 3. Person Singular |
appropiat
|
er/sie/es kommt nahe |
| 1. Person Plural |
appropiamus
|
wir kommen nahe |
| 2. Person Plural |
appropiatis
|
ihr kommt nahe |
| 3. Person Plural |
appropiant
|
sie kommen nahe |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropior
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaris appropiare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiantur
|
|
Präsens Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiem
|
ich komme nahe |
| 2. Person Singular |
appropies
|
du kommest nahe |
| 3. Person Singular |
appropiet
|
er/sie/es komme nahe |
| 1. Person Plural |
appropiemus
|
wir kommen nahe |
| 2. Person Plural |
appropietis
|
ihr kommet nahe |
| 3. Person Plural |
appropient
|
sie kommen nahe |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropier
|
|
| 2. Person Singular |
appropieris appropiere
|
|
| 3. Person Singular |
appropietur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiemini
|
|
| 3. Person Plural |
appropientur
|
|
Imperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabam
|
ich kam nahe |
| 2. Person Singular |
appropiabas
|
du kamst nahe |
| 3. Person Singular |
appropiabat
|
er/sie/es kam nahe |
| 1. Person Plural |
appropiabamus
|
wir kamen nahe |
| 2. Person Plural |
appropiabatis
|
ihr kamt nahe |
| 3. Person Plural |
appropiabant
|
sie kamen nahe |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabar
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabaris appropiabare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabantur
|
|
Imperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarem
|
ich käme nahe |
| 2. Person Singular |
appropiares
|
du kämest nahe |
| 3. Person Singular |
appropiaret
|
er/sie/es käme nahe |
| 1. Person Plural |
appropiaremus
|
wir kämen nahe |
| 2. Person Plural |
appropiaretis
|
ihr kämet nahe |
| 3. Person Plural |
appropiarent
|
sie kämen nahe |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarer
|
|
| 2. Person Singular |
appropiareris appropiarere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaretur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaremini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarentur
|
|
Futur I
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabo
|
ich werde nahekommen |
| 2. Person Singular |
appropiabis
|
du wirst nahekommen |
| 3. Person Singular |
appropiabit
|
er/sie/es wird nahekommen |
| 1. Person Plural |
appropiabimus
|
wir werden nahekommen |
| 2. Person Plural |
appropiabitis
|
ihr werdet nahekommen |
| 3. Person Plural |
appropiabunt
|
sie werden nahekommen |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabor
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaberis appropiabere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabitur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabimini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabuntur
|
|
Perfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavi
|
ich bin nahegekommen |
| 2. Person Singular |
appropiavisti
|
du bist nahegekommen |
| 3. Person Singular |
appropiavit
|
er/sie/es ist nahegekommen |
| 1. Person Plural |
appropiavimus
|
wir sind nahegekommen |
| 2. Person Plural |
appropiavistis
|
ihr seid nahegekommen |
| 3. Person Plural |
appropiaverunt appropiavere
|
sie sind nahegekommen |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sum
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus es
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus est
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati sumus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati estis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sunt
|
|
Perfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaverim
|
ich sei nahegekommen |
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
du seiest nahegekommen |
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
er/sie/es sei nahegekommen |
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
wir seien nahegekommen |
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
ihr seiet nahegekommen |
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
sie seien nahegekommen |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus sis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus sit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati simus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati sitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sint
|
|
Plusquamperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaveram
|
ich war nahegekommen |
| 2. Person Singular |
appropiaveras
|
du warst nahegekommen |
| 3. Person Singular |
appropiaverat
|
er/sie/es war nahegekommen |
| 1. Person Plural |
appropiaveramus
|
wir waren nahegekommen |
| 2. Person Plural |
appropiaveratis
|
ihr wart nahegekommen |
| 3. Person Plural |
appropiaverant
|
sie waren nahegekommen |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus eram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati eramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erant
|
|
Plusquamperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavissem
|
ich wäre nahegekommen |
| 2. Person Singular |
appropiavisses
|
du wärest nahegekommen |
| 3. Person Singular |
appropiavisset
|
er/sie/es wäre nahegekommen |
| 1. Person Plural |
appropiavissemus
|
wir wären nahegekommen |
| 2. Person Plural |
appropiavissetis
|
ihr wäret nahegekommen |
| 3. Person Plural |
appropiavissent
|
sie wären nahegekommen |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus essem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus esses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus esset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati essemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati essetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati essent
|
|
Futur II
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavero
|
ich werde nahegekommen sein |
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
du wirst nahegekommen sein |
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
er/sie/es wird nahegekommen sein |
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
wir werden nahegekommen sein |
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
ihr werdet nahegekommen sein |
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
sie werden nahegekommen sein |
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus ero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati erimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erunt
|
|
Infinite
| |
Aktiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiare
|
nahekommen |
| Vorzeitigkeit |
appropiavisse
|
nahegekommen sein |
| Nachzeitigkeit |
appropiaturum esse
|
nahekommen werden |
| |
Passiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiari appropiarier
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiatum esse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiatum iri
|
|
Imperative
Imperativ I
| |
Latein |
Deutsch |
| 2. Person Singular |
appropia
|
komme nahe; komm nahe! |
| 2. Person Plural |
appropiate
|
kommt nahe! |
Imperativ II
| |
Latein |
| 2. Person Singular |
appropiato
|
| 3. Person Singular |
appropiato
|
| 2. Person Plural |
appropiatote
|
| 3. Person Plural |
appropianto
|
Gerundium
| |
Latein |
Deutsch |
| Nominativ |
appropiare
|
das Nahekommen |
| Genitiv |
appropiandi
|
des Nahekommens |
| Dativ |
appropiando
|
dem Nahekommen |
| Akkusativ |
appropiandum
|
das Nahekommen |
| Ablativ |
appropiando
|
durch das Nahekommen |
| Vokativ |
appropiande
|
Nahekommen! |
Gerundivum
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiandus
|
appropianda
|
appropiandum
|
| Genitiv |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropiandi
|
| Dativ |
appropiando
|
appropiandae
|
appropiando
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
appropiandam
|
appropiandum
|
| Ablativ |
appropiando
|
appropianda
|
appropiando
|
| Vokativ |
appropiande
|
appropianda
|
appropiandum
|
Plural
| Nominativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
| Genitiv |
appropiandorum
|
appropiandarum
|
appropiandorum
|
| Dativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Akkusativ |
appropiandos
|
appropiandas
|
appropianda
|
| Ablativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Vokativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
Partizipien
Gleichzeitigkeit (Partizip Präsens Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
| Genitiv |
appropiantis
|
appropiantis
|
appropiantis
|
| Dativ |
appropianti
|
appropianti
|
appropianti
|
| Akkusativ |
appropiantem
|
appropiantem
|
appropians
|
| Ablativ |
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
| Vokativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
Plural
| Nominativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Genitiv |
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
| Dativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Akkusativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Ablativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Vokativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
Vorzeitigkeit (Partizip Perfekt Passiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiatus
|
appropiata
|
appropiatum
|
| Genitiv |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiati
|
| Dativ |
appropiato
|
appropiatae
|
appropiato
|
| Akkusativ |
appropiatum
|
appropiatam
|
appropiatum
|
| Ablativ |
appropiato
|
appropiata
|
appropiato
|
| Vokativ |
appropiate
|
appropiata
|
appropiatum
|
Plural
| Nominativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
| Genitiv |
appropiatorum
|
appropiatarum
|
appropiatorum
|
| Dativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Akkusativ |
appropiatos
|
appropiatas
|
appropiata
|
| Ablativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Vokativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
Nachzeitigkeit (Partizip Futur Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiaturus
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
| Genitiv |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiaturi
|
| Dativ |
appropiaturo
|
appropiaturae
|
appropiaturo
|
| Akkusativ |
appropiaturum
|
appropiaturam
|
appropiaturum
|
| Ablativ |
appropiaturo
|
appropiatura
|
appropiaturo
|
| Vokativ |
appropiature
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
Plural
| Nominativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
| Genitiv |
appropiaturorum
|
appropiaturarum
|
appropiaturorum
|
| Dativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Akkusativ |
appropiaturos
|
appropiaturas
|
appropiatura
|
| Ablativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Vokativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
Supina
| Supin I |
Supin II |
appropiatum
|
appropiatu
|
Präsens Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropio
|
|
| 2. Person Singular |
appropias
|
|
| 3. Person Singular |
appropiat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiatis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropior
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaris appropiare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiantur
|
|
Präsens Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiem
|
|
| 2. Person Singular |
appropies
|
|
| 3. Person Singular |
appropiet
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropietis
|
|
| 3. Person Plural |
appropient
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropier
|
|
| 2. Person Singular |
appropieris appropiere
|
|
| 3. Person Singular |
appropietur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiemini
|
|
| 3. Person Plural |
appropientur
|
|
Imperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabam
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabas
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabatis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabar
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabaris appropiabare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabantur
|
|
Imperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiares
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaret
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaretis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarent
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarer
|
|
| 2. Person Singular |
appropiareris appropiarere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaretur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaremini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarentur
|
|
Futur I
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabo
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabunt
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabor
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaberis appropiabere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabitur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabimini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabuntur
|
|
Perfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavi
|
|
| 2. Person Singular |
appropiavisti
|
|
| 3. Person Singular |
appropiavit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiavimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiavistis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverunt appropiavere
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sum
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus es
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus est
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati sumus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati estis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sunt
|
|
Perfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaverim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus sis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus sit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati simus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati sitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sint
|
|
Plusquamperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaveram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaveramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus eram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati eramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erant
|
|
Plusquamperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavissem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiavisses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiavisset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiavissemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiavissetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiavissent
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus essem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus esses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus esset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati essemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati essetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati essent
|
|
Futur II
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus ero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati erimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erunt
|
|
Infinite
| |
Aktiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiare
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiavisse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiaturum esse
|
|
| |
Passiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiari appropiarier
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiatum esse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiatum iri
|
|
Imperative
Imperativ I
| |
Latein |
Deutsch |
| 2. Person Singular |
appropia
|
! |
| 2. Person Plural |
appropiate
|
! |
Imperativ II
| |
Latein |
| 2. Person Singular |
appropiato
|
| 3. Person Singular |
appropiato
|
| 2. Person Plural |
appropiatote
|
| 3. Person Plural |
appropianto
|
Gerundium
| |
Latein |
Deutsch |
| Nominativ |
appropiare
|
|
| Genitiv |
appropiandi
|
|
| Dativ |
appropiando
|
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
|
| Ablativ |
appropiando
|
|
| Vokativ |
appropiande
|
|
Gerundivum
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiandus
|
appropianda
|
appropiandum
|
| Genitiv |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropiandi
|
| Dativ |
appropiando
|
appropiandae
|
appropiando
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
appropiandam
|
appropiandum
|
| Ablativ |
appropiando
|
appropianda
|
appropiando
|
| Vokativ |
appropiande
|
appropianda
|
appropiandum
|
Plural
| Nominativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
| Genitiv |
appropiandorum
|
appropiandarum
|
appropiandorum
|
| Dativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Akkusativ |
appropiandos
|
appropiandas
|
appropianda
|
| Ablativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Vokativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
Partizipien
Gleichzeitigkeit (Partizip Präsens Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
| Genitiv |
appropiantis
|
appropiantis
|
appropiantis
|
| Dativ |
appropianti
|
appropianti
|
appropianti
|
| Akkusativ |
appropiantem
|
appropiantem
|
appropians
|
| Ablativ |
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
| Vokativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
Plural
| Nominativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Genitiv |
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
| Dativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Akkusativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Ablativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Vokativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
Vorzeitigkeit (Partizip Perfekt Passiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiatus
|
appropiata
|
appropiatum
|
| Genitiv |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiati
|
| Dativ |
appropiato
|
appropiatae
|
appropiato
|
| Akkusativ |
appropiatum
|
appropiatam
|
appropiatum
|
| Ablativ |
appropiato
|
appropiata
|
appropiato
|
| Vokativ |
appropiate
|
appropiata
|
appropiatum
|
Plural
| Nominativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
| Genitiv |
appropiatorum
|
appropiatarum
|
appropiatorum
|
| Dativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Akkusativ |
appropiatos
|
appropiatas
|
appropiata
|
| Ablativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Vokativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
Nachzeitigkeit (Partizip Futur Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiaturus
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
| Genitiv |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiaturi
|
| Dativ |
appropiaturo
|
appropiaturae
|
appropiaturo
|
| Akkusativ |
appropiaturum
|
appropiaturam
|
appropiaturum
|
| Ablativ |
appropiaturo
|
appropiatura
|
appropiaturo
|
| Vokativ |
appropiature
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
Plural
| Nominativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
| Genitiv |
appropiaturorum
|
appropiaturarum
|
appropiaturorum
|
| Dativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Akkusativ |
appropiaturos
|
appropiaturas
|
appropiatura
|
| Ablativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Vokativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
Supina
| Supin I |
Supin II |
appropiatum
|
appropiatu
|
Präsens Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropio
|
|
| 2. Person Singular |
appropias
|
|
| 3. Person Singular |
appropiat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiatis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropior
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaris appropiare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiantur
|
|
Präsens Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiem
|
|
| 2. Person Singular |
appropies
|
|
| 3. Person Singular |
appropiet
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropietis
|
|
| 3. Person Plural |
appropient
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropier
|
|
| 2. Person Singular |
appropieris appropiere
|
|
| 3. Person Singular |
appropietur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiemur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiemini
|
|
| 3. Person Plural |
appropientur
|
|
Imperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabam
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabas
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabatis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabar
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabaris appropiabare
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabatur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabamur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabamini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabantur
|
|
Imperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiares
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaret
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaretis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarent
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiarer
|
|
| 2. Person Singular |
appropiareris appropiarere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaretur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaremur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaremini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiarentur
|
|
Futur I
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabo
|
|
| 2. Person Singular |
appropiabis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabunt
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiabor
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaberis appropiabere
|
|
| 3. Person Singular |
appropiabitur
|
|
| 1. Person Plural |
appropiabimur
|
|
| 2. Person Plural |
appropiabimini
|
|
| 3. Person Plural |
appropiabuntur
|
|
Perfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavi
|
|
| 2. Person Singular |
appropiavisti
|
|
| 3. Person Singular |
appropiavit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiavimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiavistis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverunt appropiavere
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sum
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus es
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus est
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati sumus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati estis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sunt
|
|
Perfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaverim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus sim
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus sis
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus sit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati simus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati sitis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati sint
|
|
Plusquamperfekt Indikativ
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiaveram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaveramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverant
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus eram
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eras
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erat
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati eramus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eratis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erant
|
|
Plusquamperfekt Konjunktiv
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavissem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiavisses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiavisset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiavissemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiavissetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiavissent
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus essem
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus esses
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus esset
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati essemus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati essetis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati essent
|
|
Futur II
| |
Aktiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiavero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiaveris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiaverit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiaverimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiaveritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiaverint
|
|
| |
Passiv |
|
| 1. Person Singular |
appropiatus ero
|
|
| 2. Person Singular |
appropiatus eris
|
|
| 3. Person Singular |
appropiatus erit
|
|
| 1. Person Plural |
appropiati erimus
|
|
| 2. Person Plural |
appropiati eritis
|
|
| 3. Person Plural |
appropiati erunt
|
|
Infinite
| |
Aktiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiare
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiavisse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiaturum esse
|
|
| |
Passiv |
|
| Gleichzeitigkeit |
appropiari appropiarier
|
|
| Vorzeitigkeit |
appropiatum esse
|
|
| Nachzeitigkeit |
appropiatum iri
|
|
Imperative
Imperativ I
| |
Latein |
Deutsch |
| 2. Person Singular |
appropia
|
! |
| 2. Person Plural |
appropiate
|
! |
Imperativ II
| |
Latein |
| 2. Person Singular |
appropiato
|
| 3. Person Singular |
appropiato
|
| 2. Person Plural |
appropiatote
|
| 3. Person Plural |
appropianto
|
Gerundium
| |
Latein |
Deutsch |
| Nominativ |
appropiare
|
|
| Genitiv |
appropiandi
|
|
| Dativ |
appropiando
|
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
|
| Ablativ |
appropiando
|
|
| Vokativ |
appropiande
|
|
Gerundivum
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiandus
|
appropianda
|
appropiandum
|
| Genitiv |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropiandi
|
| Dativ |
appropiando
|
appropiandae
|
appropiando
|
| Akkusativ |
appropiandum
|
appropiandam
|
appropiandum
|
| Ablativ |
appropiando
|
appropianda
|
appropiando
|
| Vokativ |
appropiande
|
appropianda
|
appropiandum
|
Plural
| Nominativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
| Genitiv |
appropiandorum
|
appropiandarum
|
appropiandorum
|
| Dativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Akkusativ |
appropiandos
|
appropiandas
|
appropianda
|
| Ablativ |
appropiandis
|
appropiandis
|
appropiandis
|
| Vokativ |
appropiandi
|
appropiandae
|
appropianda
|
Partizipien
Gleichzeitigkeit (Partizip Präsens Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
| Genitiv |
appropiantis
|
appropiantis
|
appropiantis
|
| Dativ |
appropianti
|
appropianti
|
appropianti
|
| Akkusativ |
appropiantem
|
appropiantem
|
appropians
|
| Ablativ |
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
appropianti appropiante
|
| Vokativ |
appropians
|
appropians
|
appropians
|
Plural
| Nominativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Genitiv |
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
appropiantium appropiantum
|
| Dativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Akkusativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
| Ablativ |
appropiantibus
|
appropiantibus
|
appropiantibus
|
| Vokativ |
appropiantes
|
appropiantes
|
appropiantia
|
Vorzeitigkeit (Partizip Perfekt Passiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiatus
|
appropiata
|
appropiatum
|
| Genitiv |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiati
|
| Dativ |
appropiato
|
appropiatae
|
appropiato
|
| Akkusativ |
appropiatum
|
appropiatam
|
appropiatum
|
| Ablativ |
appropiato
|
appropiata
|
appropiato
|
| Vokativ |
appropiate
|
appropiata
|
appropiatum
|
Plural
| Nominativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
| Genitiv |
appropiatorum
|
appropiatarum
|
appropiatorum
|
| Dativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Akkusativ |
appropiatos
|
appropiatas
|
appropiata
|
| Ablativ |
appropiatis
|
appropiatis
|
appropiatis
|
| Vokativ |
appropiati
|
appropiatae
|
appropiata
|
Nachzeitigkeit (Partizip Futur Aktiv)
Singular
| |
Maskulinum |
Femininum |
Neutrum |
| Nominativ |
appropiaturus
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
| Genitiv |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiaturi
|
| Dativ |
appropiaturo
|
appropiaturae
|
appropiaturo
|
| Akkusativ |
appropiaturum
|
appropiaturam
|
appropiaturum
|
| Ablativ |
appropiaturo
|
appropiatura
|
appropiaturo
|
| Vokativ |
appropiature
|
appropiatura
|
appropiaturum
|
Plural
| Nominativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
| Genitiv |
appropiaturorum
|
appropiaturarum
|
appropiaturorum
|
| Dativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Akkusativ |
appropiaturos
|
appropiaturas
|
appropiatura
|
| Ablativ |
appropiaturis
|
appropiaturis
|
appropiaturis
|
| Vokativ |
appropiaturi
|
appropiaturae
|
appropiatura
|
Supina
| Supin I |
Supin II |
appropiatum
|
appropiatu
|